Tröskvandringen

Tröskvandringen var den gamla gårdens kraftcentral.  Här kunde man med hjälp av ett eller flera dragdjur få kraft till att driva olika maskiner som tröskor och kvarnar. Det måste ha varit ovärderligt att få hjälp med detta tunga arbete. Av Martilles tröskvanding finns nu bara delar av murarna kvar. Det verkar dock som om den kan ha varit i bruk in på 1900-talet. Kanske så långt fram som tills man fick el på 1940-talet. Förmodligen hade den agtak. Exakt när den är byggd är inte känt men den finns omnämnd i en köpehandling från 1849. Att den inte är lika gammal som ladugården kan man se då tröskvandringens murar inte är hopbyggda med ladugården. I murarna sitter fortfarande ändarna av de kraftiga stockar som höll upp maskineriet men av själva maskineriet finns inget kvar idag.

Så här kunde maskineriet i en tröskvandring se ut. Det liggande hjulet med sina piggar drev en axel med ett kugghjul, den som sticker in i byggnaden, som i sin tur drev en kvarn, tröska eller liknande. På marken under den stående axeln ligger en sk lagersten. Detta var en ganska stor tung sten med en urgröpning i som axeln stod i. Denna urgröpning fylldes med fett eller något annat smörjmedel. På så sätt fick man en fast punkt som höll axeln i läge. I den vertikala axeln stacks sedan en stång och i denna selade man fast ett dragdjur, tex en eller två oxar eller hästar. Hade man två dragdjur sattes dessa på varsin sida.  Det måste ha blivit rätt bra snurr på drivaxeln när djuren drog för utväxlingen måste ha varit rätt hög.

Bilden är tagen på Gåsholmen av T Axelson.